kuddludd

Jag var på schäfergården i Småland och hälsade på. Lycklig.
När det började mörkna så svängde en vinröd Volvo in på gården, precis en sån som min farfar hade innan vi flyttade till Småland. Bilen stannade brevid mig. Min farfar satt i förarsätet. Utan att fundera så mycket på hur min döde farfar kunde köra bilen som inte finns längre, sa jag hejdå till familjen och hundarna. Min farfar rivstartade bilen och vi försvann in på skogsvägarna.

Sekundrarna rusade förbi, och för varje gång jag tittade på honom såg han äldre ut. Fast kanske inte äldre, mer som att han ruttnade och höll på att bli en zombie. Jag försökte prata med honom men han verkade befinna sig i en helt annan värld.
Livrädd.

När vi kom fram till villan rusade han ut ur bilen, slet ut mig och började slå mig med ett järnrör han hade hittat. Huden i hans ansikte var förmultnat och ögonen hade ruttnat bort. Han skrek hest åt mig när han höjde järnröret mot mig. Han slog mig tre gånger och jag var blodig och kunde knappt röra mig.

Plötsligt var jag 6 år igen och vaknade upp i sängen i Hagsätra, där vi bodde innan vi flyttade till Småland.
Jag grät och kände mig panikslagen, så jag smög försiktigt in där min farmor låg och sov. Jag berättade om min dröm medans hon torkade mina tårar och strök mig över håret, precis som hon brukade göra när jag var liten.
Sen somnade jag om och vaknade i min egen säng i verkligheten....